Vad är egentligen en like?

I genomsnitt gillas över 4 miljoner poster per minut på Facebook där också gilla-knappen är den överlägset mest använda funktionen. Men vad innebär egentligen alla dessa likes och hur medvetna är vi om vad våra likes faktiskt säger om oss?

Att gilla är helt klart ett sätt för oss att kommunicera på. Facebook själva definierar en like som ”ett lätt sätt att förmedla att du tycker innehållet är intressant utan att kommentera det”. Men är det verkligen hela sanningen? Eller finns det en mer varierad innebörd av handlingen? Beroende på sammanhanget kan en like kommunicera en mängd olika saker. Man skulle kunna säga att en like har blivit ett sätt att kommentera utan att skriva. Den kan i vissa fall ses som ett uttryck för en fysisk nickning, ett leende eller en ögonblinkning. Att gilla är också ett sätt för oss att enkelt upprätthålla relationer med vänner. Vi gillar och påminner dem på så vis om vår existens. Och många känner nog igen sig i att gilla sina närmsta vänners poster oavsett innehåll – helt enkelt för att det är något som i vissa fall förväntas av oss.

Vi kan konstatera att likes har en stor betydelse för våra personliga relationer men det bör inte nödvändigtvis begränsas till det. Enligt en studie, utförd av forskare vid University of Cambridge, har man kommit fram till att man faktiskt är vad man gillar och att våra likes kan avslöja mycket mer om oss som individer än vi tror. Studien som är baserad på 58 000 Facebook-användare och deras like-historik visar att man utifrån likes kan förutspå individers mest känsliga och privata egenskaper. Analysen letar efter tecken på individens  sexuella läggning, politiska åskådning, religion, nivå av intelligens,  användning av droger och dina  föräldrars relation till varandra. Till exempel visar studien ett samband mellan  individer med skilda föräldrar och  gillande av påståenden relaterade till förhållanden. Att man gillar  sidor som ”Thunderstorm”, ”The Colbert Report” och ”Science” indikerar  hög intelligens. Sidor som ”Sephora”, ”I Love Being a Mom” och ”Harley Davidson” är å andra sidan indikatorer på låg intelligens, enligt studien.

Sidor som Sephora och Harley Davidson är indikatorer på låg intelligens.

Man har även tagit fram ett datorprogram som, baserat på dina Facebook-likes, kan ta reda på din personlighetstyp (du kan själv göra testet här). Det har visat sig att programmet känner oss bättre än vad våra vänner, familj och i vissa fall partner gör, så länge tillräckligt många likes finns att tillgå. För att programmet ska göra bättre bedömningar än exempelvis en arbetskamrat krävs bara tio likes. Däremot krävs 70 likes för programmet att vinna över en vän. Svåraste konkurrenten för programmet är ens partner, där krävs uppemot 300 likes innan programmet kan stå som segrare. Antalet likes personer gör på Facebook ökar stadigt vilket också är en anledning till att forskare tror att den här typen av AI har potential att känna oss bättre än våra närmaste.

När vi gillar så visar vi också vad vi bryr oss om och vilka vi är, eller åtminstone vill ge sken av att vi är. En like är alltså ett sätt för oss att uttrycka vår identitet på. För precis som märket på ölen eller läsken i vår hand eller matkassen vi bär säger något om oss så gör också det vi ”gillar” på sociala forum det. En like är lika mycket ett sätt att uttrycka sig på som att kommunicera med sin omgivning. Men det gäller inte endast like-knappen. Enligt en studie, sammanställd av medieplattformen Olapic, uppger 54 procent av millennials att de använder varumärkens hashtags i sin kommunikation för att just visa vänner men också varumärket i fråga att de gillar deras produkter. Även om vi inte gillar sidor som är direkt kopplade till vår personlighet så kan våra privata egenskaper ändå avslöjas, mot vår vilja.

Möjligheten att kunna förutspå personlig information kan förbättra både produkter, service och segmentering. Det gör att konsumenter kan få personliga och träffsäkra erbjudanden. Men, det lämnar också utrymme för att det hela blir fel och istället ett intrång i våra privatliv. Till exempel så använde den amerikanska  detaljhandelskedjan  Target sig av sina kunders data och köphistorik för att förutsäga graviditeter hos sina kvinnliga kunder. Detta för att kunna skicka dem passande och välriktade erbjudanden. I vissa sammanhang kan oväntade erbjudanden för mammakläder och blöjor vara välkommet, men det kan också slå helt fel och få hemska konsekvenser, till exempel genom att avslöja eller felaktigt antyda en graviditet för en ogift kvinna till hennes familj i en kultur där detta är oacceptabelt. Eller som i ett fall där Target  förutspådde en tonårings graviditet innan hennes egen förälder  gjorde det, just genom anpassade reklamutskick.

Alla våra klicks och likes skapar en bild av vilka vi är vilket kan vara både positivt men också negativt. Å ena sidan bidrar man med information som annonsörer kan ta del av för att skapa skräddarsydda erbjudanden, något som konsumenter idag tycks efterfråga allt mer, men å andra släpper vi företag allt närmare inpå oss oavsett om vi vill eller inte. Kan det bli så framöver att man blir upprörd över innehåll i reklam som riktas mot en, trots att man själv styrt detta i stor utsträckning eller kommer varumärken ta hänsyn till hur man vill framstå och exakt när man är mottaglig för vissa typer av budskap? En sak är säker och det är att vi lämnar spår efter oss överallt och det gäller för bolag att ta tillvara på dessa utan att göra intrång i vår privata sfär när det kommer till att anpassa sin marknadsföring.