2015-11-03
Sophia Emms | Account Planner
The positive computing movement
Teknik som får människor att må eller prestera bättre
Psykologer har hittills fokuserat på att forska i de negativa effekterna kring teknikanvändande. I media har begrepp som ”teknikstress” och ”nätstress” myntas. Och de senaste åren har psykologer till och med fört fram önskemål om att lägga till ”internetberoende” i deras officiella gemensamma listning över mentala störningar.
Motreaktionen till det breda intresset att påvisa negativa effekter kallas ”The positive computing movement”. Ambitionen inom denna rörelse är att utveckla teknik som får människor att må eller prestera bättre.
Rörelsen sätter också press på de människor som arbetar med teknikutveckling. Traditionellt har det primärt handlat om att ta fram teknik som fungerar och blir omtyckt. Framöver kommer man i mycket större utsträckning börja väva in psykologiska aspekter för att skapa rätt värden för användaren.
Begreppet ”positive computing” sägs ha myntats av forskaren Tomas Sander i boken ”Positive Psychology as Social Change” 2011. Thomas Sander forskar i datorvetenskap hos Hewlett-Packard och har bland annat studerat tibetanska munkars traditioner med mål att reda ut begreppet ”positiv psykologi”. Sander hävdar att teknik är ett unikt medel för att serva individer för att få dem att må bättre. Teknik gör det möjligt att nå människor på ett effektivt, skalbart och etiskt vis.
Ambitionen ”do good with technology” är inte färsk, medicinska lösningar såsom robotar som opererar och att bolag som Google har ambitioner att vara en välvillig aktör har idag många utvecklingsår i backspegeln. Men träningswearables, meditationsappar, nätbaserad utbildning och andra ”välgörande” tekniska lösningar har exploderat de senaste åren.
I Indien har man till exempel börjat erbjuda gravida kvinnor inspelade meddelanden med veckovisa råd. Dessa meddelanden skickas till kvinnornas mobiler för att kompensera vid de tillfällen då de inte har möjlighet eller råd att besöka en läkare. Anledningen till att den digitala satsningen blivit så framgångsrik är den mänskliga närvaron; i utvärderingen av systemet framgick det att det var avgörande att personen som läst in meddelandena lät empatisk.
Digipill är en annan tjänst med mål att förbättra ditt humör. Det handlar om ”digitala tabletter”, en digital medicinering för olika scenarion. Man kan till exempel välja ”Closure” om man känner behov av att släppa taget om en besvärlig situation. Det man får är en guidad meditation. Digipill kan även stötta lyssnaren i att få igång sin kreativitet eller förbereda sig mentalt inför en presentation.
Detta är bara de första generationerna av positive computing. Om några år kommer lösningarna vara smartare och skräddarsydda till användarnas individuella behov.
En baksida av rörelsen är att bolag redan börjat med ”positive washing”. Det innebär att de hakar på trenden genom lättvindiga innovationer. Det är lätt att kalla en lampa med hela färgspektret ”happy lampa” eller uppmana användaren att ”stay strong” i slutet av ett appträningspass men att reda ut hur man får olika individer att undvika ”mediastress” och istället erbjuda dem lösningar som får dem att prestera bättre och bli lyckligare i stort är en större nöt att knäcka.